Estonia - Hannely och Hannika Veide

 

 

 

 

 

 

 

Hannika och Hannely Veide samt andra
besättningsmäns försvinnande

 

 

Översättning ur boken "Die Estonia",från Jutta Rabe

Föräldrarna till tvillingsystrarna Veide och deras estniska anhöriga uppger att de erhållit telefonsamtal från Eva Lorenz på Huddinge sjukhus med meddelande om att deras döttrar befann sig där. De vägrades dock att själva samtala med dem. Dessa uppgifter förnekas av Huddinge sjukhus. Mina privata spaningar har inte heller gett något resultat rörande detta, men Eva Lorenz förklaring att det rådde förvirring är föga trovärdig eftersom hon tog emot bara ett tiotal överlevande.

Systrarna var upptecknade i de första hemliga listorna på överlevande, vilka Jutta Rabe kommit över. På de allra första listorna var en av systrarna antecknad med sitt smeknamn, vilket ingen utomstående kände till, inte ens deras kolleger eftersom systrarna var nya ombord.

På de senare listorna byttes namnet ut mot det officiella förnamnet. Systrarnas mor påstår att hon mottagit ett telefonsamtal från en av systrarna ungefär ett år efter förlisningen och att detta samtal plötsligt bröts. Hon är säker på att det var hennes dotters röst hon hörde innan samtalet bröts. Detta bekräftas av den estniske radiojounalisten Jüri Liim, som var närvarande då fru Veide tog emot telefonsamtalet.

Även fyra andra relativt höga besättningsmän lär enligt deras anhöriga ha försvunnit. Tyska Spegel har företagit flera intensiva undersökningar av den här frågan.

En mycket seriös svensk källa har uppgivit för tyska Spiegel TV att Piht och de övriga kidnappats av USAs säkerhetstjänst pga att de visste för mycket. Enligt denna uppgift levde de nu på "säker ort" i USA och har fått en hög ekonomisk ersättning för sitt lidande. Var det detta den anonyme tysken som ringde till mig menade med att Sirje Piht skulle tänka mer globalt?

Den 16 okt. 1994 skrev Aftonbladet att den ende av befälen som överlevt var skeppsläkaren Viktor Bogdanov, 42 år. Vid denna tidpunkt, dvs mer än två veckor efter förlisningen, rådde ingen förvirring angående listorna längre. Viktor Bogdanov tillhör också de saknade. Besättningsmannen och vännen Anders Vikner ringde till skeppsläkarens hustru och sade att hon kunde andas ut. "Viktor är räddad och finns hos mig", sade han. Viktor Bogdanov kom dock aldrig hem.

Vikner ursäktar sig nu med att han varit förvirrad och sagt fel. Skeppsläkarens hustru minns dessutom att hennes make varit mycket förtegen om sitt arbete de sista månaderna och att hon haft en känsla av att han bar på en hemlighet inför henne vilken tyngde honom. En finsk polisman sade till Bogdanovs hustru, att även polisen skulle ha rätt att ha sina hemligheter.

Sjöofficeraren Kaimar Kikas, som också fanns upptagen på de första listorna men senare "försvann", uppges ha blivit igenkänd av en fd kollega i Kapstaden i Sydafrika i början av 1998. Han skall då ha vänt på klacken och sprungit iväg för att undvika kontakt.

Ett ytterligare indicium för att de åtta besättningsmännen överlevde är att den först publicerade listan på överlevande innehöll 140 personer, däribland de åtta saknade, sedan 139 under några dagar och därefter 137, som idag.

Samtidigt överlevde två svenska, och antagligen ytterligare några, utan att de antecknades på listan i början. Detta skedde först några dagar senare. De ringde hem och deras anhöriga blev överlyckliga och överraskade pga den bristfälliga listan. Följaktligen borde antalet överlevande på listan ha stigit under de första dagarna, men istället sjönk det. Om man antar att fem överlevande först inte fanns med så är ändringen från 140 till 137 lätt att förklara. Antalet ökade till 145, men de åtta försvunna personernas namn ströks senare.

De argument som framförs officiellt om varför listornas siffror sjönk är att det rådde förvirring och att vissa estniska namn var så krångliga att de infördes flera gånger, den ena gången med förnamnet först, den andra gången med efternamnet. Sådana namnförväxlingar finns dock inte i de första hemligstämplade listorna. Dessutom skulle någon av de överlevande senare ha avlidit. Ett sådant argument kan naturligtvis inte uteslutas men det skall hållas i minnet att det var den finska polisen som bearbetade listan och trots allt påminner det finska språket mycket om det estniska. Dessutom förklarar inte ett felaktigt inskrivet namn med hur åtta namn på personer som bevisligen fanns ombord korrekt antecknats på listan.

Det tyska varvets tekniske expert, kapten Hummel, samt varvets advokat Peter Holteppels, båda från Hamburg, är helt övertygade om att Avo Pht antingen på egen begäran eller mot sin vilja, blivit kidnappad och har även meddelat detta i tyska medier. Moik och några till, påstår att Pihts förvinnande gått via Tyskland.

Endast svenska medier har mer eller mindre vägrat befatta sig med frågan, med undantag av SvD och aktuellt, Kristina Ghauthier på SvD har räknat ut att KAMEDO-rapporten nr 68 från Socialstyrelsen, vilken redogör för räddningsarbetet, rapporterar att 139 personer har räddats. I framförallt Estland och Tyskland har Pihts och de andras försvinnande rönt stor uppmärksamhet i media.

Egen värdering:

De anhöriga till de försvunna har utsatts för ett oerhört lidande. Efter att ha tagit del av en mängd detaljer i utforskandet av frågan om Avo Pihts eventuella försvinnande tillhör även jag numera den skara som är helt övertygad om att Piht och de andra besättningsmännen överlevt katastrofen. Ett starkt argument härför är att den här tvistiga frågan uppstått enbart om besättningsmän och inte passagerare, och i synnerhet besättningsmän som kan ha haft kännedom om något känsligt angående Estonias last.

Icke så högt uppsatta besättningsmän råkade dela livflotte med dessa högre uppsatta, varför de kan vittna om att dessa "viktigare besättningsmän" överlevt och sedan försvunnit. Skulle frågan om vilka som överlevt eller inte ha berott på att villervalla och kaos rådde, vilket är förståeligt i en sådan situation, hade frågetecknen funnits även kring vanliga passagerare och människor från andra nationer.

De fakto var de flesta omkomna svenska medborgare och passagerare och inte estniska medborgare resp. bestättningsmän. I sådant fall hade frågetecknen skönsmässigt berört olika nationer och olika grupper. Det faktum att tvist råder enbart om den här lilla nyckelgruppen är ett starkt argument för att Piht och de andra verkligen överlevt katastrofen. Man bör ha
i minnet att överlevande fick själv stava sitt namn och uppge sitt födelsedatum. Piht och de övriga försvunna besättningsmän fanns med på de första listorna med överlevande. Alla dessa första listor, där de försvunna finns med, är numera hemligstämplade.

Jutta Rabe